151:

Och var har min fanclub tagit vägen?
Tänker inte uppdatera förrän jag får minst fem kaffe att ta med.
Vill varken ha socker eller mjölk; svarta och starka, tack.

150: kurera mera.

Nej, nu får det fan vara nog med detta hostande och snörvlande!
Imorgon kan mycket väl vara sista gången jag firar valborg som "student" och då vill jag gärna vara på plats i parken med en öl i handen och inte med en kopp te på första parkett framför tv:n.

149: (obs bara tobak)

Subject: Jesus Saves, Rock, Blues, Country, grill och flower power.

Käraste Malmöpublik!

Grillsäsongen är officiellt invigd, när grillen tänds på Debasers uteservering i morgon kväll. Rota fram dina flummigaste hippiekläder komplett med haschpipa (obs bara tobak) och mockaboots, och följ med på en resa tillbaka till Woodstock, flower power och kärleksrevolution.

Gillar det där obs:et.
"Men VA FAN!!! Får man inte röga på på debaser?!?! Nej, nu jävlar har det gått för långt."

148: i've been wandering around.

147: don't try this at home, kids.

Okej.
Så man bör inte äta fil & müsli när man är förkyld och kan brista ut i x antal oberäkneliga nysningar varannan minut.
Antar att jag inte behöver nämna vad som ligger utspritt över hela vardagsrumsgolvet just nu.

146:

Jag tror jag har lyckats nysa sönder ett par revben.
Och nej, jag varken skojar eller överdriver. Tyvärr.

145:

144:

ligger i soffan och har fått för mig att jag är döende.
känner mig inte döende, är döende.
hypokondri och paranoia när den är som bäst.
döende = smärta i hela kroppen, intensifierad i hals, huvud och ben samt omfattande förkylningssymptom.
döende kan även vara lika med pollenallergi.

och förutom att jag är döende så är den där hutlösa blåvalen fortfarande kvar här.
ja, det är ju såklart han som tutat i mig att jag är döende.

åh herre goethe, jag är nog det.
adjöken.

143:

Blåvalen har hittat hit. Jag sitter och har ångest över att:
a) jag har kasst med cash och inte vet när det kommer klirra till på kontot nästa gång
b) jag måste upp tidigt imorgon
c) allt det där andra som man egentligen varken kan eller vill sätta fingret på och forma ord till.
Men blåvalen, han kan han. Utan någon som helst förvarning stormar han upp till ytan och smäller ned stjärtfenan så det ekar högt och ihåligt, studsar mellan revben och hjärta och mellangärde, fram och tillbaks och hit och dit. Han vet vilka knappar han ska trycka på, den där blåvalen, och han trycker hårt och länge; kramar om och klämmer till där, där andetag samlar mod och famntag tas emot. Och han är inte liten den där blåvalen, stor, större än du någonsin trott, och när han är på besök finns det varken tid eller rum för någonting annat.
Och han är så tung att bära på.
Det är ingen trevlig gäst att ha på besök, den där blåvalen. Han tar sig sådana oerhörda friheter. Han gör precis som han vill och allt vad han känner för. Och man vet aldrig hur länge han bestämmer sig för att stanna.

142:

"han fick smaka på mina muffins."

141: nothing much at all, in fact, i haven't really been home.

Den här låten är mitt liv.

Mvh,
Dagmar Dagdrivare

140:

Ångest Alert.
Kaffet är slut.
På en söndagmorgon.
Jag har verkligen ingen framförhållning gällande någonting.

Okej, jag har nog sådant där snabbkaffe liggandes någonstans.
Men hade jag velat dricka något som påminner om tjära så hade jag hellre druckit riktig tjära. The real deal. Orka låtsas.
Känns som ett mer spännande alternativ. Hade kunnat re-enacta medeltida krigsföring och sånt där.

Orkar verkligen inte gå till ica.
Funderar på att ringa espresso house och be om hemkörning.

139: den där dagmar.

För övrigt har jag presenterat mig själv som Dagmar hela helgen.
Ja.
På debaser är jag numera känd som "den där dagmar som syr kavajer".
Alla älskar pudeln!

138: den belevade utlevade.

Huga. Tredje natten gillt, nej, nu är det nog, nu får det räcka.
Nu sätter jag koppel på pudeln och hänglås på kavajen.
Nu får det vara nog! Jaa, det får det!

Jag kan glatt medge att jag inte är ett dugg för gammal för att festa tre dagar i rad; jag mår som en prima ballerina!
Däremot är jag alldeles för gammal för att inse att man "kanske inte borde ha gått ut igår".
Känns som ett aningens uttjatat faktum.
Äh, orka bry sig förresten.
Jag har inga borde:n!

Kollar mig i spegeln och ser belevad ut. Inte sliten. Belevad.
Med en touch av utlevad.

137: noga med nycklar och jargong.

Pudeln fick sig en rejäl svängom på dansgolvet igår, ja herre goethe vad den flängde och flög.
Och nu ska den snart ut och flyga och flänga igen, det blir visst fest ikväll också.
Egentligen hade jag planerat att åka hem och rota runt på vinden efter min gamla doc martens, om minnet har rätt ska jag ha hela fem par som bara ligger och samlar damm.
Känns lite väl onödigt.
Men jag skjuter väl på det till imorgon då. Mañana mañana.

Okej, nu flänger jag vidare.
Trevlig lördag!

136: räddaren i döden.

135:

Nu ska jag strax bege mig ut och rasta pudeln.
En sväng till lotta, en sväng till paulie.
Därefter får vi se var vinet för oss vidare.

Trevlig fredag gott folk!

134:

"You haven't listened to me a single damn time.

Your heart is both drunk and a kid."

133: remember december?

åh. så där långt hår hade jag för några månader sen.
men jag grämer mig icke; om ett par månader är det lika långt igen!
ibland är det skönt att ha hår som växer som ogräs.

etthundratrettiotvå: vad ska det bli av dig!?

etthundratrettioett:

Om kontot hade tillåtit hade jag packat kappsäcken och dragit iväg för att hälsa på:
+ hanna & marina /gbg
+ ange & em /london
+ robban /amsterdam
+ nima & fernando /paris
+ peter /singapore
+ mia /canada
+ lisa /nyc
Och säkert en hel del fler som jag inte kommer på just nu.

Hade bara velat leva i min kappsäck, resa jorden runt och bara hälsa på folk.
Låter som ett liv värt att tänkas på. Låter som ett liv värt att leva.
Om kontot hade tillåtit, det vill säga.

etthundratrettio:

"Åh, solen skiner, vi drar och sätter oss på debaser!"
Ankommer till debaser vid 17.
Debaser öppnar 19.
Det börjar regna.
Det öser ner.

Men därefter vände kvällen till det bättre!
Hade en fantastiskt trevlig och ärlig kväll med en vän det var alldeles för längesedan jag träffade senast.

Och idag är det fredag!
Keep 'em coming.

debaser? på en torsdag?! jomenokejdå.

etthundratjugonio: bleka som få, men vackra ändå.

etthundratjugoåtta:

etthundratjugosju:

new dawn, new day, blablabla, ska strax strosa ner mot stan för brunch med vega och regnet får gärna upphöra med sitt ösande innan jag kliver utanför dörren.

etthundratjugosex: dur och moll om vartannat.

etthundratjugofem: no matter where you run, you just end up running into yourself.

Sitter och önskar att jag kunde göra slut med mig själv.
Packa väskan, yttra ett par klichéartade det är inte du jag, det är jag / det här leder ingenstans / du jag och jag, vi funkar inte ihop och bara dra, flytta flera tusen mil från mig själv, börja om på nytt med ett annat jag.

Jag är så trött på mig själv.
Jag vill verkligen inte vara tillsammans med mig själv längre.

etthundratjugofyra: vandraren har ingenstans att gå.

Har promenerat över två mil idag.
Om det hade gått att göra karriär som strosare hade jag kunnat ha nöjet att presentera en ypperligt framgångsrik sådan.

etthundratjugotre: krevera mera.

Vet inte vad jag tänkte eller vem jag försökte lura, inte tänkte jag på eller försökte lura mig själv i alla fall; att sikta in sig på ambition och kreativitet en måndag, nej, det går ju bara inte.
Jag drog ner och mös på möllan en stund (fem timmar) istället.
Och nu ligger jag här och försöker knapra chips så tyst som möjligt, så inte min kära hyresvärd vaknar.
Det är ofantligt svårt att försöka käka chips tyst ska ni veta.
Varje tugga ekar som träskoklamp i hela lägenheten.

Tugg tugg tugg / KLAMP KLAMP KLAMP.

Godnatt.

etthundratjugotvå: kreera mera

storebror fyller år på lördag. storebror är en sådan som har allt han vill ha och aldrig önskar sig någonting och är det någonting han skulle vilja ha så kan han gott köpa det själv.
så jag tänkte nu försöka vara kreativ och skapa lite konst och prosa.
men jag vet inte riktigt om jag kan förmå mig själv till att skapa någonting; min moleskin lurar lömskt bland skuggor och damm i en undangömd låda; pennan erinrar om mörker och klavertramp, olaga hot och frihetsberövande; och skrivmaskinen, ja, den lyser med sin frånvaro, den befinner sig flera mil från sin skribents smattrande fingertoppar och,
jag vet inte om jag kan förmå mig själv,
helt enkelt.

etthundratjugoett: c/o

sambo/s sökes!

till central 3a i malmö

intresseanmälan.

etthundratjugo: and the darkness danced in the shadows of their steps.

etthundranitton: en pudel på debaser.

(inga kommentarer)

etthundraarton: make me, tour joy.

jag stapplade hem till fågelkvitter!
natten var underhållande och händelserik.
hamnade på debaser med vega där vi fuldansade med ett helt hav killar bärandes svart/vit-rutiga flanellskjortor.
gör inget annat än bara drar runt känns det som, hit och dit och här och där, så nu trycker jag på paus och åker hem för lite stabil miljö & quality time med familjen.
på återseende.

etthundrasjutton: freitag.

fredagen är kommen och ikväll vankas det, sjävfallet så, fest.
jag är sugen på att festa fullt ut, på att promenera hem när fåglarna kvittrar och solen går upp.
efterfest.
ikväll ska jag fanimej göra mitt yttersta till att vara trevlig mot folk och tacka ja på inbjudan till efterfest.

etthundrasexton: we're not here.

sitter och solar fejjan på balkan.
blundar och låtsas att vi är på solsemester, långt bort, hundratals mil bort från allt det där och oss själva.
och låtsandet blir till verklighet; solen skiner med gassande strålar, vinden för med sig friska fläktar,
och
vi är inte här.

vem behöver gran canaria när man har en balkong i malmöitiskt söderläge?

etthundrafemton: [dag-mahr]

och jag vill fortfarande byta namn till dagmar.

etthundrafjorton: vårkväll och vi kan spela fio-lio-lio-lej

etthundratretton:

Kommer bli två meter lång och säkerligen stappla runt som en struts på crack,
men jag vill ha dem här,
ändå.

etthundratolv:

nu har jag fått the duke spirit-feber igen.
skivorna står på repeat och går om och om och om och om
och om
igen.

etthundraelva:

pics

etthundratio:

Jag har på senare tid fått för mig att börja köra med ett von trappesque-hejdå.
Inklusive diverse vinkningar och nigningar.
Så om ni hör någon på stan som helt plötsligt går upp i sound of music-falsett, räds icke; det är bara jag som säger adjö till en vän!

so long, farewell, auf wiedersehen, good night!
i hate to go and leave this pretty sight!
so long, farewell, auf wiedersehen, adieu!
adieu, adieu, to yieu and yieu and yieu!
so long, farewell, au revoir, auf wiedersehen!

Jag är inte störd.
Jag försöker bara göra vardagen lite mer underhållande.

etthundranio:

Det finns nog ingenting jag stör mig så mycket på som facebookgrupper.
Skulle kunna tillägna inlägg långa som noveller med diverse sarkasmlativ och åtskilliga malignjektiv till vissa av dessa grupper, ja, som den här till exempel:

Ja, om jag hade orkat, det vill säga.
Vilket jag inte gör.
Ni får nöja er med ett: o_o
Och det räcker mer än väl.

etthundraåtta:

Veckan har bjudit på en hel del jobbigheter av både han ena och hon andra.
Men nu börjar veckan lida mot sitt slut och så även jobbigheterna.
Imorgon är det fredag!
Äntligen.
Flamingovinet står på kylning och danslederna stretchas ut.

Fast vi tjuvstartade med ett par spontanöl på möllan igår.
Kittlade fint i kistan.

Nej, nu avslutar jag den här veckan med kaffe i eftermiddagssolen och vinkar in fredagen med en cigg.

etthundrasju: