323:

ska rymma iväg till smyge och bosätta mig där ett tag.
hänga i stan i denna värmen är ingen höjdare direkt.

men först veckans true blood.

322: här är vi och solar och badar och dyker så bikinin flyger av och softar i hammocken och spelar kubb och badminton och gungar och

nä.
hade inte vett nog att dokumentera våra dagliga aktiviteter i solen.

321: här är vi på byakrog. ("är det ni som är malmö?")

320: loftsoft.

319: här firar vi midsommar.

318: här kör peter till midsommarhelgens adress i alvesta istället för vislanda.

317: frid och fred.

jag är nyduschad.
sängen är renbäddad.
strosade nyss ner till ica i minishorts
och sommarkvällar är något av det finaste som finns.
jag har 150 gram ugnsbakat och 100 gram choklad vid min sida.
inom kort ska det pressas play på sherlock holmes.

anna ♥ allt

om jag bara haft någon att kramas med hade välbehaget varit totalt.

316: polygamist, javisst.

friade precis till Herr Grekisk Sallad.

och så levde de lyckliga i alla sina dar.

315: gungasomengalning.se

har funnit fyra blåmärken på vardera lår, två på rumpan och tre på svanken.
en gunga har misshandlat min fagra kropp.

314: attached.com

jag blir så lätt fäst vid fina människor.
efter 72 timmars non-stop umgänge sitter jag här i min ensamhet med abstinensbesvär av att vara ifrån resesällskapet.

313: Ska vi gå och gunga?

hemma igen efter en ypperligt härlig helg i djupaste småland.
fest.
sol och sjöbad.
byakrog och gungning deluxe.

känner mig något sliten nu och har hamnat i en sorts kärlekskrank psykos.
sugen på kramar och en puss eller två, gärna fjorton eller kanske till och med trettiotre.

312: och den som inte helan tar han heller inte halvan får.

idag lämnar jag skåneland för en midsommarhelg i småland!
förutom sedvanlig snaps och lek ryktas det om båtturer och vattenskidor.

glad midsommar gott folk!

311: åh jösses.

310: en kort förra-fredagsresumé.

309: när sambon är borta dansar anna på bordet.

snart råder det fest på balkan.
på menyn står det grekisk sallad med rosé.
därefter bjuder kvällen på lite busigheter.

sommar, jag älskar dig!

308: onsdagsöl!

307:

NULÄGET:
+ sitter och stirrar mig blind på kontobalansen. stirrar man tillräckligt länge kan 0,72 kronor helt plötsligt bli 72 kronor. Har man riktigt tur förvandlas det till 720 kronor.

+ funderar på om det finns något man kan göra för 0,72 kronor. kommer fram till att 72 kronor är nästan två paket cigaretter, alternativt två billiga stora starka eller en mediumfin flaska rött på systemet. får huvudvärk när jag försöker tänka på allt man kan få för 720 kronor.

+ pollenchock till den grad så att det satt sig på luftrören. vartannat andetag fastnar halvvägs och försvinner ner igen.

+ värmeslag. klockan är 09.30 och det är redan 27 grader ute.

+ undrar varför doktorn inte försökt ringa igen. ser framför mig hur han blev kidnappad för en vecka sedan och enda chansen han hade att ringa var på en söndag kl 21:02. herta müller hade ingenting med saken att göra. han hade gömt mobilen i strumpan och då gärningsmannen satte sig ner för att titta på 3:ans söndagsrulle drog han försiktigt fram den och ringde till mig. varför han valde att lämna ett meddelande om mediciner och doser istället för en räddningsaktion går inte att förklara. patientens välmående går före doktorns? möjligen ringde han polisen innan han ringde patienten.

+ skrattar högt när jag kommer att tänka på i fredags, då okänd kille frågar:
"Är jag tjock?"
jag, sarkastiskt: "Jaa, jättetjock!"
lotta, helt seriös: "Hmm, jaa, lite kanske."
klockrent.
undrar vad killen hade förväntat sig för svar.
typ: "Va nej, skojar du? Du är superfit, snälla följ med mig hem!"
för övrigt bör man inte fråga någon om man är tjock samtidigt som man trycker i sig en 200 grams burgare. då ser man automatiskt tjock ut. bara att fråga om man är tjock gör att man ser tjock ut. nu har jag skrivit tjock så många gånger så att det inte ser ut som ett ord längre.

+ ska nu bänka mig i skuggan.

306: 267 rader om ett missat samtal.

för exakt åtta dagar sedan
nästan på minuten
skulle en doktor höra av sig till en patient
för att diskutera dosökning
och biverkningar
och ännu mer dosökningar
men det gjorde han inte.
inte förrän sju dagar senare,
igår,
hörde han av sig.
det var ett missat samtal
blinkandes på en mobil
21:02
på en söndag
då hade han ringt.

hon kan tänka sig
att efter en dag,
med långa promenader
längs hav och fält
en ståtlig brunch
på herrgårdens terass
och stilla stunder
i en hängmatta i skuggan
mellan ett körsbärsträd
och ett pilträd
i östra kanten av den hektarstora trädgården,
tog han en långt bad
och stoppade huvud, armar och ben
i en pyjamas av marinblå siden
och han slog sig ner
i en säng
två gånger två meter
och en höjd på lika många
tio kuddar i förbyllande kulörer och storlekar
på vardera sida
och två täcken
ett för komfortens skull
och ett för interiörens,
den sparkas bort
när värmen blir för påtaglig
men frun lägger likväl på den var morgon
för interiörens skull,
där bäddar han ner sig
och tänder lampan vid sidan av
han sträcker sig efter boken
intill lampan
han frågar sig själv högt
"Det känns som att jag har glömt något"
och frun bredvid skakar stumt till svar
och återvänder till sin deckarroman
klockan slår 20:58
och han tittar ner på boken i knät
han ögnar framsidan lite lätt
upp och ner
innan han öppnar den
och bläddrar sig fram till första kapitlet
han har inte börjat läsa den förrän nu,
tänker hon,
det kan han inte ha gjort
för då skulle hon fått ett samtal dagen därinnan
eller i fredags
torsdags
onsdags
tisdags
måndags
och inte
på en söndag
klockan 21:02.

och doktorn slår med ens ihop boken
lika snabbt som han öppnat den,
nej,
snabbare,
och utropar ett
"Åh herre jösses!"
eller bara ett kort
och sammanbitet
"Fan."

han slår båda täckena från sig
men frun slår inte ens ett öga
från deckarromanen
och han rusar ut ur sovrummet
ut i hallen
förbi barnens sovrum
nerför trappan
förbi köket
och vardagsrummet och verandan
och allra längst bort
i herrgårdens högra hörn
drar han upp dörren
till sitt arbetsrum.

där tornar böcker upp sig
som höga taggtrådsstängsel
längs alla rummets väggar och hörn.

rummet är tapetserat med böcker.

i mitten
längst in
intill fönstret
brer ett skrivbord ut sig.
genom högar med vita papper
röda pärmar
gröna filer
och gula post-its
kan man skymta
mörk mahogny.

doktorn gillar gula post-its.

rummet badar i dunkel
för kvällssolen hittar inte in
i herrgårdens högra hörn
men en lampa
iklädd gräsgrön skärm i glas
sprider snart sitt ljus över skrivbordet
och halva rummet hoppar hage i nyanser av fält.

då morgonsolen hittar in till arbetsrummet
gnistrar dammkornen längs böckernas ryggar och pärmar
som söndersmulade diamanter

för doktorn dammar inte.

och ingen annan får damma heller.
ingen får komma in i doktorn arbetsrum
ingen får röra vid hans saker
förutom dottern.
ibland får hon komma in.
hon tittar stumt och storögt längs de boktapetserade väggarna
drar försiktigt med fingret längs ryggarna
ibland drar hon ut en bok
och fem till faller efter
james och freud och maslow och jung och skinner
i en hög av oväsen.
då måste hon städa upp efter sig,
befaller doktorn,
och lämna rummet,
för han måste arbeta
och hur ska han kunna arbeta när hon för sådant oväsen,
frågar han henne i en stämma av irritation,
så hon gör inte det så ofta.

oftast drar dottern inte ut någon bok.

doktorn börjar bläddra febrilt
bland sina telefonnummer
från A till Ö sträcker dem sig
och han bläddrar
och bläddrar
tills han hittar henne vid D.

Patient D.

och då klockan slår 21:02
slår han in sitt fynd i telefonen
producerar frågor
kommentarer
och direktiv
och harklar sig
lite lätt

signalerna går fram
men patienten svarar inte.
söndagsångest deluxe,
tänker hon.
det kan han gott få smaka på,
tänker hon.

så patienten svarar inte.
istället väntar hon ut signalerna
tills ett missat samtal blinkar fram
och väntar lite till
tills ett meddelande blinkar fram.

och hon lyssnar.
och mellan raderna hör hon lögnerna
påhittade orsaker
som blir till fabrikerade meningar
de föds och ekar fram
mellan harklingar
som blir till nya ord
och tafatta meningar
och ett löfte
om att ringa igen
under dagen därpå.

patienten lägger på
fnyser
rycker på axlarna
mumlar svärord
skakar på huvudet
men ler
trots allt
så ler hon
för klockan 21:02
av alla klockslag
på en söndag
av alla dagar
har doktorn ringt
till henne
av alla andra.
och hon kan inte annat än
undra
och fundera
grunna
och fantisera och förundras
över händelserna som kunnat leda
till detta förvånansvärda samtal.

och hennes tankar föder en doktor
utanför ett kontor i sterila skiftningar av vitt och mintgrönt
i en herrgård
vid fält och hav
och hängmattor
med en fru och en bokbesatt dotter
och en son
som aldrig fick utrymme att ses av
en ointressant son.
hon tänker även att doktorn har en gammal mor
som han egentligen inte vill veta av
men han är doktor
så han måste veta av.
i ett av herrgårdens alla rum
ligger hon och väntar på döden.

den ointressanta sonen kan sitta vid hennes sida.

och en marinblå sidenpajamas
i en välbäddad säng
ett dunkelt dammigt bibliotek
som heligt och hemligt arbetsrum.

och hennes tankar föder en förklaring.

boken.

boken
som doktorn lagt sig ner för att läsa
som avslutning efter denna söndag
vid fält och hav och brunch och hängmattor
det kan inte ha varit någon annan bok
än en av herta müller.
på tyska
för det kan han
men inte hon
"Herregud nej, så bra är inte min tyska,"
hade hon sagt en gång
och han log
och sa något om hennes franska
som hon inte hörde
eller valde att inte höra
men hon log tillbaks,
ändå,
hon ler alltid,
det är bäst så.

och hon tänker att det måste varit
atemschaukel
det kan inte ha varit någon annan
än den.

atemschaukel.

och hon tänkar att han
vid närmare eftertanke om bokens titel och författare
kommit att tänka på henne
och vad han glömt att göra
sju dagar tidigare.

"Eller vad tror du?"
vänder hon sig om
och frågar den bruna varelsen i sängen.
"Jag tror du tänker för mycket,"
svarar han, med stilla mun och frågande ögon.
"Det är väl inget ovanligt,"
säger hon och vänder sig tillbaka
för att sätta punkt
men i samma stund så undrar hon
om någon frågar sig
att om man kan tänka så mycket
på något som ett missat samtal,
på något som egentligen inte betyder någonting,
hur mycket kan man då tänka
på något som betyder allting.

alltför mycket.
så pass mycket så det föds en blåval
som äter upp en inifrån,
för varje tanke
så tar den en ny tugga
varje tanke
är tiotusentals krill,
tänker hon
och sätter punkt.

305:

verkar ha bjudit bort mig själv på bröllop över hela malmö.
har redan mottagit sms från fem olika avsändare enligt följande:
"Kommer du och kollar på bröllopet sen eller?"

avfärdar alla bortbjudningar och inbjudningar, jag ska hem till Residenset och titta med mamma!

304:

zusak ville umgås med mig!
ja, nu umgås vi!
sen ska vi till vega, sen blir det rökhörna följt av lilla tg.
vi ses i vimlet maestros!

303:

försöker i skrivande stund övertala jens att överföra pengar till mig.
(????????????????????????????????)
jag vet. cuckoo-cuckoo.

302:

någon som vill njuta av mitt fantastiskt suveräna sällskap fram till 22.00?
(därefter kan jag roa mig själv)

301:

åh denna träningsvärk!
kommer bli ansträngande på dansgolvet ikväll.

trehundra!

jaha, hur ska vi fira det trehundrade inlägget då?
frågestund?
har ingen aning om min fanclub fortfarande existerar.
men fråga på den som vill!

och som man frågar får man svar...

sälen said...
Vem är din pojkvän?
vem?

j.j said...
Tycker du om jordgubbar? jag tycker inte om jordgubbar.
ja?

Anonymous said...
vad är det för fel på dig?
fel?

ebba said...
VARFÖR SKA DU FLYTTa från din sambo?
varför?

Anonymous said...
är det sant att du gift dig?????
ja?

ash said...
Oh. What do you do for a living?
a living? i put living before a living.

Petra helt enkelt said...
får jag bjuda dig på en öl när jag kommer till malmö o hälsar på? :)
får? eh ja! men bara om jag får bjuda på en tillbaks!

299: the black will be white and the white will be black but the blues are still blue.

298: ni måste jag gå där jag går, där jag går, där jag går, ni måste stå där jag står.

297:

inplanerad dosökning på agendan.

kul att veta att man ska spendera hela helgen på toagolvet.
jag tror jag avvaktar.

296: these pleasures a wayward distraction.

anledningen till att jag inte bloggat är för att jag helt enkelt varit upptagen med att:
+ gå på möten
+ skriva lägenhetskontrakt
+ få semester från trelleborgskontoret
+ falla in och ut ur pollenkoma
+ softa i värmebölja
+ utföra hushållsnära tjänster i utbyte mot ett sommarjojo
+ brottas med larver, tvestjärtar, bålgetingar, myggor och myror
+ få tre myggbett
+ få träningsvärk
+ få bonnebränna
+ jaga efter en rymmandes Herr Nelson
+ dricka torsdagsöl

men nu är jag tillbaka och nu är det f-f-f-fredag!

295: 1+2 = 0

1. har alldeles för mycket på agendan för att det ska anses okej för en måndag.
2. möttes av en stig helmer på crack i spegeln.

294: agenda: all-nighter.

vill inte gå och lägga mig.
jävla söndag.

vill inte vakna.
jävla måndag.

293: color my life with the chaos of trouble.

292:

alldeles för rastlös för att bara sitta här.
drar ner på stan.

291:

det här med att glömma bort att äta spelar nog ingen större roll då allt jag får i mig ändå kommer upp lika snabbt igen som det slinker ner.
jävla meds.

Biverkning: matsmältnings- och näringsupptagningsbesvär; viktminskning.

jo tack.

290:

"ingen grönsallad i min, tack. det innehåller inga näringsämnen."

alltså.
vem fan bryr sig om sånt när man beställer fyllefalafel klockan fyra på morgonen?
ja nä men det är ju bra att jag är engagerad i min blodbrist.

289: and so what? i am a rockstar.

och ja, jag gick ut i samma tish som jag sovit i under natten.
och so what?
jag är en rockstar!

288: "du är så fräsch."

287:

amen.
den där bilden.
"och so what?"?!?!
nej.
nu ska jag sitta här och skämmas en stund.

286:

på agendan:
fest hos emma följt av utgång.
vi ses i debaserdimman!

285: nej men jag tar väl ett glas vin på balkan då.

284: som en revolver med lösa skott.

283: skyll inte på mig, skyll på fotografen!

alltså.
fråga mig inte om poserna.
och fråga mig inte varför jag lägger upp just de här bilderna.
jag kommer definitivt ångra det i ett mer sobert tillstånd.
tanken var att jag, en silverinpackning senare, skulle påvisa ett mindre gulaktigt hår.
så det så.
och so what?



och sen så har jag ju faktiskt ganska snygga ben också.
så det så.
och so what?

282:

jag kommer aldrig klara av att bo ensam.
min sambo är borta över helgen. och jag kom precis på att nattens falafel är det enda mål mat jag ätit under de senaste 48 timmarna.
jag behöver någon som föreslår att vi ska äta!
annars tänker jag inte på det överhuvudtaget.
och om jag tänker på det så är jag alldeles för ambivalent för att komma på vad jag vill äta, så då slutar det alltid med att jag inte äter någonting alls.

så från och med den 1a augusti lär jag väl omedvetet svälta mig själv till döds.
om jag nu överlever helgen, det vill säga.

281: uppror.nu

urgh.
fy fan för dosökning.
kaos i både kropp och hjärna.

en promenad i sommarregnet kanske kan agera uppfriskande stabilisator i systemet.
ja. det kör vi på.
måste ju trots allt vara game för fest ikväll.

280: torgliv och gult är fult.

279: okej, vi ses på möllan!

278: guling på webcam.