154:

Okej.
154 inlägg ligger uppe här nu.
Enligt blogger har jag 373 stycken.
Vilket innebär att 219 komponerade inlägg har skrotats och ligger nu och samlar damm som drafts i min inläggslåda.
Ja. Så ofta händer det att jag får panik och ångest - nej, inte panikångest - över det jag skriver.
Istället stänger jag ner och öppnar upp ett nytt som smyckas med en bild och ett par tafatta ord.
Jag vet liksom inte vad jag kan skriva för jag vet inte vem som läser.
Och jag vet vad jag inte kan skriva för att jag vet vem som läser.
Det lämnar ett något begränsat spelrum. Det blir ett spelrum där bara en bild och ett par tafatta ord får plats.
Och jag hatar det.
Jag hatar att ni har en sådan kontroll över mig och min blogg.
Och jag hatar denna så enfaldigt restriktiva moralkaka som jag ständigt hetsäter på och matar mitt huvud med.
Och jag hatar att jag ens sitter och bryr mig om sådant här när jag borde sitta och bry mig om sådant där.
Jag hatar att jag ens sitter och skriver här när jag borde sitta och skriva där.
Och jag hatar att jag inte kan förmå mig själv till det där, hur mycket jag än skulle vilja och skulle kunna det där bara för att allt det här är ingenting och allt det där är allting och åh blablabla äh okej där har ni ett oväntat exempel på ett par tafatta ord inom spelrummets gränser.

Ja. Det var väl det jag hade på hjärtat denna kväll.
Egentligen hade jag bara tänkt skriva ett par rader till om fredagsnatten.